Fick en akutremiss för ett ultraljud och för att träffa en ortoped idag klockan 09:00. Jag drack lite kaffe, åt frukost och blev inskjutsad av min farmor. Vi kom in till röntgenavdelningen vid kvart i elva-snåret. Det tog ungefär en kvart innan jag fick göra mitt ultraljud och när det var färdigt, så kunde läkaren konstatera att jag hade ungefär en liter blod gömd under den innersta lårmuskeln. Då var det bara att vänta på ortopeden.
Jag tog en nummerlapp och väntade. När klockan slog halv två och när tolv personer som kommit dit efter mig hade gått före, så var det dags för mig att vandra vidare... till en anan väntesal men nu en väntesal till ortopeden. Efter ett helt Oprah-avsnitt (intervju med bl a Jim Carrey, ganska bra) och en halvtimme till, så fick jag gå in i ett litet rum. Farmor gick och lade i mer mynt i parkeringsmätaren, så vi kunde stå där tills klockan fyra. Tiden gick, jag ligger och väntar på att ortopeden skall komma. Farmor går återigen ut för att lägga i mer mynt i parkeringsautomaten, så vi kan stå där till klockan sex.
Klockan är halv sex när ortopeden äntligen kom. Efter en snabb intervju, med titt på benet och på ultraljudet, så fick jag veta att det var ju mycket sorgligt det här. Det ligger faktiskt en massa blod under den ínnersta lårmuskeln. "Hade du inte ätit waran, så hade vi kanske gått in för att dränera ut det men tyvärr, risken för att du skall blöda än mer om vi går in är för stor.".
Efter 7 timmar på sjukhuset, så var den enda nyheten själva volymen av blod som låg i benet. Svensk sjukvård behöver mer pengar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar