måndag 28 april 2008

Färdig från sjukan

Efter mycket farande och flängande, felmedicinering och lidande, har jag äntligen kommit hem från sjukan och satte mig med en cigarr och min gitarr. Livet är underbart.

onsdag 23 april 2008

Benträning

Jag var ute och tränade mitt ben idag och gick ungefär 200 meter. Detta tog mig cirka en timme.

Ytterligare en dykträff...

...Ytterligare en försening.

Jag har ju skadat mitt ben, så därför hade jag gjort upp med Emanuel i förhand att han skulle hämta mig denna söndag. Klockan kvart i ett ringer Emanuel och säger:

- Basse, det var ju dykträff idag, tror du att du skulle kunna köra?
- Nej, det går inte. Jag kan inte köra med mitt ben och dessutom tar jag ganska starka mediciner
- Jo, det är bara det att jag tog också ganska starka mediciner igår (sagt glatt ironiskt)
- Haha, jaja, kommer ni och hämtar mig eller?
- Ja, vi får väl åka nu

Klockan halv två är de hemma hos mig, dykträffen börjar vid två och dessutom måste vi stanna en gång hemma hos Emanuel i Länghem för att han skall få tag i sina grejer.

Vi kommer än en gång försenade till dykträffen, med ett personbästa. 45 minuter försent.

fredag 18 april 2008

Feskaren

Jag var i Klarsjön idag med ett gäng kompisar och fick en smaskig regnbåge, som nu ligger i röken och gör sig fin. De andra blev feskefittor, så jag tyckte synd om dem och gav dem halva.

torsdag 17 april 2008

Härligt

Jag gick ut och satte mig i skogen med min gitarr och cigarr. Rökte cigarren, spelade lite grann och kom på en ny låt. Ljuva tider.

onsdag 16 april 2008

Andra rundan på akuten

Fick en akutremiss för ett ultraljud och för att träffa en ortoped idag klockan 09:00. Jag drack lite kaffe, åt frukost och blev inskjutsad av min farmor. Vi kom in till röntgenavdelningen vid kvart i elva-snåret. Det tog ungefär en kvart innan jag fick göra mitt ultraljud och när det var färdigt, så kunde läkaren konstatera att jag hade ungefär en liter blod gömd under den innersta lårmuskeln. Då var det bara att vänta på ortopeden.
Jag tog en nummerlapp och väntade. När klockan slog halv två och när tolv personer som kommit dit efter mig hade gått före, så var det dags för mig att vandra vidare... till en anan väntesal men nu en väntesal till ortopeden. Efter ett helt Oprah-avsnitt (intervju med bl a Jim Carrey, ganska bra) och en halvtimme till, så fick jag gå in i ett litet rum. Farmor gick och lade i mer mynt i parkeringsmätaren, så vi kunde stå där tills klockan fyra. Tiden gick, jag ligger och väntar på att ortopeden skall komma. Farmor går återigen ut för att lägga i mer mynt i parkeringsautomaten, så vi kan stå där till klockan sex.
Klockan är halv sex när ortopeden äntligen kom. Efter en snabb intervju, med titt på benet och på ultraljudet, så fick jag veta att det var ju mycket sorgligt det här. Det ligger faktiskt en massa blod under den ínnersta lårmuskeln. "Hade du inte ätit waran, så hade vi kanske gått in för att dränera ut det men tyvärr, risken för att du skall blöda än mer om vi går in är för stor.".
Efter 7 timmar på sjukhuset, så var den enda nyheten själva volymen av blod som låg i benet. Svensk sjukvård behöver mer pengar.

tisdag 15 april 2008

Den andra bedömningen

Då min mor får höra om hur undersökningarna hade gått till och hur de nästan gett mig fel medicin, blir hon arg och ringer en vän till henne som är sjuksköterska. Hon säger att en sådan undersökning hade hon aldrig godkänt och att det sannerligen var inkompetent av personalen där borta. Jag får därefter en tid i Tranemo till en specialist på ben och knä. Han undersöker det, lyssnar på min historia och tar ett blodvärde och han ber mig åka hem för att ta ett pk-prov och ringa upp honom med svaret. När jag ringt upp honom med svaret behöver han en timme för att tänka lite. Han ringer upp mig vid 16:00 och säger att han har ringt runt som en galning för att få tag i en ortoped. Han har skrivit ut en akutremiss på ett ultraljud och ett besök hos en ortoped och vill att jag skall tappa mitt ben på blod som förmodligen finns lagrat under min lårmuskel. Ett vettigt svar med ett åtgärdsprogram. Hur kunde akuten missa så?